Ibland känns det faktiskt så, men det går att göra mycket åt nästa det mesta, bara man når fram till sin klient och lyckas arbeta tillsammans. Jag hade ett brottmål där det ärligt talt såg väldigt mörkt ut för klienten som var misstänkt för bl.a. bokföringsbrott.

Klienten kände sig illa behandlad av olika myndigheter och var inte pigg på att medverka i utredningen. Jag försökte förklara för klienten att när åklagaren kommit så här långt i sin bevisning är det bra att medverka och förklara en del saker, men klienten ville inte och då är jag bunden av det klienten vill.

När stämningen kom bokade jag ett möte med klienten för att gå igenom och innan mötet var klienten inte alls sugen på att komma till kontoret för att förbereda, men till slut blev mötet av. Under mötet förstod klienten att domstolen inte har någon förutfattad mening utan att de kommer att vara beredda att lyssna på vad hon har att säga och då tändes en kämpaglöd i henne. Helt plötsligt fick jag de där fullt rimliga förklaringarna om varför det blivit som det blivit och jag fick något att arbeta med. Klienten kom med material som var väldigt viktigt och behövde föras in i målet. Min kära sekreterare fick jobba natt och det fick även jag, men till slut hade jag något bra att presentera för tingsrätten när målet startade.

Min sakframställan blev lång men när den var klar begärde åklagaren ordet och förklarade att han kunde acceptera att målet prövades på det material jag lagt fram. Vilken seger redan i inledningen av rättegången!

Förhöret med klienten gick sen superbra. Åklagaren var extremt respektfull, men grymt skicklig, och fick fram bra saker både för honom och oss, vilket visar att vi för en gångs skull hade en riktigt objektiv åklagare.

När målet var slut och jag samtalade med klienten så hade jag en extremt nöjd klient vid min sida. Hon tyckte sig ha fått en riktigt bra och rättvis behandling, trots att vi ännu inte sett tingsrättens dom. Hon har så nöjd med bemötandet, att hon fått lägga fram sin sak på ett bra sätt och att domstolen verkligen varit intresserad av att få fram alla fakta, vilket hon upplever att t.ex. skatteverket inte varit.

Efter det här kan jag konstatera att det inte finns hopplösa mål, men att det ibland kan vara en stor utmaning att nå hela vägen fram till klienten.

I det här fallet lyckades jag nå fram och vi fick en bra prövning av målet, nu återstår bara att se om domen blir bra; hoppas verkligen att den motsvarar känslan när vi lämnade rättssalen, för då blir den riktigt bra.

// Advokat Eva Johansson