Vilka lagar har införts och ändrats inför det nya året?
I Sverige är det folket som stiftar lagarna, vilket sker genom att riksdagen, i egenskap av representant av folket, antar (godkänner) förslag till nya lagar och ändringar i redan existerande lagar. Vanligtvis är detta en process som kan ta ett par år, då det är många frågor som behöver utredas innan en lag kan antas – framförallt effekterna av införandet av lagen, dvs. hur lagen kommer att påverka samhället, rättskipningen, och inte minst medborgarna. I undantagsfall, när omständigheterna i samhället kräver detta, kan lagstiftningsprocessen på gott och ont förkortas. Ett starkt exempel på detta är den s.k. gymnasielagen, dvs. de lagändringar i Utlänningslagen som snabbt infördes i Svea Rikes Lag i samband med flyktingkrisen. Andra, mer aktuella fall, är sådana lagar och lagändringar som införts på grund av den rådande coronapandemin.
Under förra året (2020) infördes några lagändringar för att underlätta för samhället och de enskilda att tackla pandemin och allt vad den innebär.
Till exempel infördes en lagändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring som medförde en viss lättnad för den enskilde från kraven för att uppfylla villkoren för att ha rätt till arbetslöshetsförsäkring (man sänkte då kravet på hur många timmar man måste arbeta för att få åtnjuta denna rättighet). Denna lagändring, likt många andra, var endast temporär, men har nu, med start (ikraftträdande) från den 4 januari 2021, förlängts att gälla till och med den 1 januari 2023.
In other news har man även beslutat att utvidga rutavdraget, infört skattereduktion på förvärvsinkomster med 1 500 kr per år, tydliggjort det militära försvarets uppgifter, skärpt straffet för vapenbrott, låtit Datainspektionen byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, och höjt passavgiften med 50 kr.
Det kanske mest intressanta för vår del, ur en advokatbyrås synpunkt, är den nya påföljden (straffet) för ungdomsbrottslighet:
Ungdomsövervakning. Den som döms till påföljden kan bland annat meddelas ett förbud att lämna bostaden under helgkvällar och helgnätter, eller andra rörelseinskränkningar som till exempel ett förbud att vistas på en viss plats eller inom ett visst område. Inskränkningarna ska kontrolleras med fotboja. Införandet av denna påföljd i Brottsbalken syftar till att ge ett alternativ för de fall då ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är tillräckligt, och fängelse inte är möjligt. Bedömningen av vilket straff som är lämpligast görs med utgångspunkt i brottet, straffvärdet, ungdomens ålder, och tidigare brottslighet.
Om du är nyfiken på vilka andra lagar som har uppdaterats eller införts inför det nya året kan du läsa mer på:
// jur.kand. Alexandra Nekrassova