Detta Corona-år har medfört att så mycket av det som vi vant oss vid och tagit för givet har ställts in eller förändrats avsevärt. Det gäller även firandet av vissa mänskliga rättigheter såsom Pride. De flesta Pride-firanden har blivit inställda, men icke desto mindre kan vi uppmärksamma den utveckling som har skett i Sverige lagmässigt.

Avkriminalisering av homosexualitet och transpersoners erkännande

Före 1944 var det kriminaliserat med sexuella relationer mellan samtyckande vuxna av samma kön. Detta togs bort men samtidigt kvarstod den sjukdomsdiagnos som ofta sattes på HBTQ-personer. Denna kvarstår ändra fram till 1979 då Socialstyrelsen avskaffar homosexualitet såsom en sjukdomsdiagnos.

1972 träder lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall i kraft. Detta medför att Sverige blir första landet i världen att introducera en formell möjlighet i lagen att efter en prövning få en ny juridisk könstillhörighet fastslagen. Man påbörjar behandling med kostnadsfri hormonterapi och operationer. Negativt är dock att en tvångssterilisering de facto genomförs eftersom det fanns ett krav i lagen på att personen som bytte kön skulle vara steril, utan att det fanns någon egentlig medicinsk motivering till detta. Kravet på sterilisering upphävdes av Kammarrätten i Stockholm 2012 och kravet avskaffas 2013. Det ska även dröja ända till 2009 innan Socialstyrelsen avskaffar ”transvestism” som sjukdomsbegrepp. Först 2018 beslutas det att personer som tidigare blivit drabbade av tvångssteriliseringen enligt könstillhörighetslagen ska kunna ansöka om statlig ersättning enligt lag. Detta rör drygt 800 personer.

2013 träder nya regler för ändrad könstillhörighet i kraft. Det innebär att den som vill ändra sin juridiska könstillhörighet inte längre måste vara svensk medborgare och ogift. Det räcker att vara folkbokförd i Sverige. Utländska domar och beslut om ändrad könstillhörighet ska under vissa förutsättningar vara giltiga i Sverige.

 

Familjerättsliga framsteg och rättigheter

Familjerättsligt får vi 1988 en lag om homosexuella sambor och 1995 en lag om registrerat partnerskap. Det senare ska motsvara vad ett äktenskap är för hetero-par.

2003 kan registrerade partners prövas såsom adoptivföräldrar. Samma år ändras sambolagen så att den blir mer neutral i sin lydelse och omfattar både samkönade par och hetero-par.

2009 görs äktenskapsbalken och andra författningar som angår makar könsneutrala och omfattar således både samkönade par och hetero-par. Detta innebär att det numera är samma lagar som reglerar äktenskapsrättsliga frågor för par oavsett sexuell läggning.

2005 får samkönade par tillgång till assisterad befruktning genom ändringar i lagen om insemination och lagen om befruktning utanför kroppen. Assisterad befruktning får därmed utföras också beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Bestämmelserna regleras numera i lagen om genetisk integritet m.m.

2016 ges ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård.

 

Lagstiftning för att skydda HBTQ-personer från diskriminering

Avseende diskrimineringen mot HBTQ-personer så har det gjorts flera försök att lagmässigt instifta skydd för dem.

1987 läggs homosexuell läggning, detta är ändrat till dagens lydelse ”sexuell läggning”, till bland diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering.

1999 kommer lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas.

2002 kommer lagen om likabehandling av studenter i högskolan i kraft. Syftet är att motverka diskriminering som har samband med bland annat sexuell läggning och främja lika rättigheter för studenterna.

2003 utvidgas tillämpningsområdet för brottet hets mot folkgrupp så att också hets med anspelning på sexuell läggning omfattas.

2003 får vi lagen om förbud mot diskriminering i kraft. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med bl.a. sexuell läggning och gäller på följande områden: arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder. Denna utökas 2005 för att omfatta sådan diskriminering som har samband med sexuell läggning även avseende socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården.

2006 kommer lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Det får ses som en motsvarighet till lagen om likabehandling av elever i högskolan, fast rör förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.

2009 träder diskrimineringslagen i kraft. Lagen ersätter de tidigare diskrimineringslagarna och omfattar fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden än tidigare. Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som en diskrimineringsgrund vilket innebär ett utökat skydd för HBTQ-personer och de som inte klockrent passar in i en viss mall.

2011 införs ett utökat grundlagsskydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning.

2017 ändras diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Ändringarna innebär att arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter nu omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, bland annat könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning.

2018 utvidgas och förtydligas det straffrättsliga skyddet för transpersoner. Man lägger bland annat till könsöverskridande uttryck som en grund för hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen. Det läggs även till brottsbalken såsom en omständighet som ska verka i försvårande riktning. Alltså om det har varit ett motiv för brottet att kränka bland annat personer med könsöverskridande uttryck så ska detta anses som försvårande när man bedömer en gärning.

 

//Advokat Sanne Selman