Hur ska barnen delas vid en separation?

Frågan kan tyckas provocerande men jag vill förklara lite runt de regler som gäller. Jag har utgått ifrån att båda föräldrarna i och för sig är lämpliga som föräldrar, för svaret på frågan blir annorlunda om någon förälder av olika anledningar är olämplig.

När man bestämmer hur barnen ska bo efter en separation är det viktigt att tänka på barnens bästa, inte vad som är praktiskt eller lättast för föräldrarna. Det jobbiga är att det inte finns någon definition på vad som är barnets bästa i lagtext, utan detta är något som får bedömas från fall till fall.

Växelvis boende

Om det är praktiskt möjligt, t.ex. genom att föräldrarna även efter separationen bor relativt nära varandra och båda har arbetstider som fungerar, är det idag vanligt att man har barnen halva tiden var, ett växelvis boende. Om barnen är lite äldre har man ofta en vecka i sänder, men om barnen är yngre kan det vara lämpligt med kortare perioder, typ 2 – 3 dagar.

Det är också vanligt att man delar på tiden då barnen är lediga från skolan genom att t.ex. ha varannan julhelg, varannan påsk osv.

Denna lösning förutsätter att föräldrarna kan samarbeta på ett rimligt sätt och att barnen kan ha ungefär samma regler och tider hos båda föräldrarna. Det förutsätter också att barnen har möjlighet att ha samma fritidsaktiviteter och kompisar hos båda föräldrarna.

Barnen ska vara folkbokförda hos en av föräldrarna och folkbokföringen styr saker som skolval. Barnet kan bara ha en folkbokföring så här måste föräldrarna kunna samarbeta.

En boende förälder och en umgängesförälder

Om det inte är möjligt med ett växelvis boende får man i stället ha en boendeförälder (där barnet tillbringar mer tid) och en umgängesförälder. Det är viktigt att anpassa umgänget efter barnets bästa och vara öppen för att pröva olika lösningar. Fundera runt saker som, är det bäst för barnet att det blir hämtat i skolan/på fritids för umgänge, eller är det bättre att hämta hos boendeföräldern? Hur ska överlämningen av information ske från boendeförälder till umgängesförälder? Detta är inte ett ansvar barnet ska ta utan detta ligger på de vuxna. Hur ska man hantera barnets packning som det säkert vill ha med sig? ska det hämtas av umgängesföräldern, lämnas av boendeföräldern eller ska det följa med barnet till skolan?

Boendeföräldern har här en ganska stor informationsplikt och måste även berätta saker som ifall barnet varit hemma från skolan pga. sjukdom och när det är föräldramöte på skolan.

Om en förälder bor kvar i tidigare gemensamma bostaden och det inte är möjligt med växelvis boende, har denne förälder ett visst försprång gentemot andra föräldern att få bli boendeförälder enligt den s.k. kontinuitetsprincipen. Man vill göra så få ändringar som möjligt för barnet och låta barnet i den mån det går få behålla sitt rum, sina kompisar och sin skola, även efter en separation.

Vad gör man om man inte kommer överens?

Kan föräldrarna inte komma överens i dessa frågor har kommunerna viss hjälp att erbjuda genom familjerätterna. Här kan föräldrarna får kostnadsfria samarbetssamtal i ett försök att hitta frivilliga lösningar. Om man lyckas hjälper de även till att skriva avtal som kan få samma rättskraft som en dom.

Om familjerätten inte kan hjälpa

Om man trots försök med familjerätten inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den förälder de inte bor med. Om det går så långt behöver Du anlita en jurist/advokat som är duktig på familjerätt. Ibland kan man få rättshjälp som tar en del av kostnaden för juristen/advokaten, hur mycket hjälp man får beror på den inkomst man har och ibland kan man få hjälp via rättsskyddet i hemförsäkringen. Tyvärr får man ibland betala hela summan själv. Det är väldigt viktigt att ha en fungerande hemförsäkring, för annars kan det bli dyrt.

En tvist i domstol tar tyvärr ganska lång tid eftersom domstolen vill ha ett bra underlag för sitt beslut runt hur barnen ska bo och hur de ska umgås med andra föräldern. Det behövs därför ofta ett tillfälligt (interimistiskt) beslut att börja med, därefter följer en utredning, ingivande av bevisuppgifter och slutligen en eller flera dagar i rätten. Det tar ofta över 1 år från stämning till dom i tingsrätten. Därefter kan den som är missnöjd klaga till hovrätten och ibland tar hovrätten och prövar målet (det krävs prövningstillstånd för att få upp målet till prövning i hovrätten) och då kan det ta ytterligare 6 månader innan vi har en dom.

Det kan bli så illa att Ni processar mer eller mindre under hela tiden barnen är små, vilket inte alls är bra, varken för Er eller barnen.

Med skickliga rådgivare är det dock möjligt att hitta lösningar i stället för att processa hela vägen i domstol. Man kan hitta lösningar även efter det att målet hamnat i domstol. Tänk på att en dom ofta är ganska fyrkantig, emedan en överenskommelse kan formuleras så att den passar den aktuella situationen på ett bättre sätt.

 

Har Ni problem runt att dela upp barnen?

Hör av Er till oss på Centrumadvokaterna, vi har flera jurister/advokater som är väldigt duktiga på familjerätt, flera av dem kan också ge rådgivning på andra språk än svenska så att Ni slipper prata via tolk. Vi kan hjälpa till på svenska, arabiska, ryska och albanska.

info@centrumadvokaterna.se eller 020 30 14 30.

VÄLKOMMEN!

// Advokat Eva Johansson