Vem får använda sig av hemlig dataavläsning?
Hemlig dataavläsning i Sverige får användas av Polismyndigheten, Säpo, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten för att verkställa sådana åtgärder som motsvarar de som tidigare kunde verkställas genom andra hemliga tvångsmedel. De nya svenska reglerna, Lag (2020:62) om hemlig dataavläsning, innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet (här anges att det inte ska vara mindre än två år i straffskalan). Lagen avser särskilt krypterade meddelanden. Myndigheterna kan även i vissa fall hindra att meddelanden når fram, för att exempelvis förhindra brott. Sedan Polisen och Säpo fick tillgång till hemlig dataavläsning har svenska domstolar fattat nästan 500 beslut efter ansökningar från någon av myndigheterna (Källa: Dagens juridik).
Vad är encrochat?
Det som har uppmärksammats i media mycket är det som kallas för ”Encrochat”. Det är egentligen det att franska myndigheter lyckades knäcka krypterade koder till Encrochats mobiltelefoner. Detta är specialgjorda modifierade telefoner som har använts av kriminella för att skicka krypterade meddelanden. Förmodligen använde polis och åklagare en motsvarighet till hemlig dataavläsning fast i Frankrike när de knäckte de krypterade mobilmeddelandena. Detta har lett till en rad gripanden, bl.a. i Sverige. Polisen har kunnat avläsa chattmeddelanden och på så vis spåra pågående eller begångna brott. I Sverige har Encrochat haft cirka 800 användare (Källa: Expressen). Detta har lett till en rad gripanden i Sverige på senaste tiden. Hur och i vilken omfattningen bevisningen sedan får användas i rättegång är dock fortfarande föremål för diskussion. I ett mål i tingsrätten som pågår har försvaret velat avvisa sådan Encrochat-bevisning, men tingsrätten gick på åklagarens linje och tillät bevisningen. Hur bevisningen slutligen kommer att värderas i målet vid dom har dock tingsrätten inte uttalat sig om ännu.
Är det rättssäkert?
Det är ett bra verktyg för polis och åklagare att möjligheten till hemlig dataavläsning finns numera. Framtiden får utvisa hur mycket detta kommer att användas i framtiden i Sverige, men helt klart är att det är ett kraftfullt verktyg för att bekämpa brott. Från försvararhåll får man dock invända att det är viktigt att verktyget används på ett rättssäkert sätt. T.ex. är det viktigt att alla meddelanden lagras och sparas när man vidtar åtgärder som hemlig dataavläsning, så att man som misstänkt har möjligheten att försvara sig senare i en rättvis rättegång. Det är viktigt att få ta del av samtliga meddelanden, och att dessa inte gallras, för att man från försvararhåll ska få en rättvisande bild av vilka meddelanden som har skickats. Lika viktigt är att verktyget bara används i nödvändiga fall.
// Advokat Per Prené