Brott och påföljd
Djurplågeri är ett brott som definieras enligt följande i 16 kap. 13 § brottsbalken.
”Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.”
Djurplågeri involverar att en person tillfogar ett djur lidande eller missköter det. I Sverige är alltså djurplågeri ett brott enligt 16 kap 13 § brottsbalken och faller under allmänt åtal.
Djurplågeri är oftast mycket upprörande för allmänheten som enskilda personer, och man undrar hur man kan vanvårda sina djur på ett så allvarligt sätt som det är fråga om ibland.
Rättspraxis
Det finns omfattande rättspraxis kring djurplågeri och påföljdsfrågan, dvs. vilket straff man ska dömas till. Ett av de mest praxisbildande och kända rättsfallen är det s.k. ”djurplågeriet” NJA 2006 s. 339. I domen var det fråga om 44 stycken nötkreatur som utsatts för lidande. Högsta domstolen fastslog i målet att normalpåföljden för djurplågeri är villkorlig dom där det normalt sett krävs en uppenbar likgiltighet inför att eftersätta intresset av att motverka lidande hos djuren för att skäl för fängelse ska föreligga. Påföljden i målet blev villkorlig dom och 100 dagsböter.
Fängelse ?
De brott som döms till fängelse är oftast väldigt allvarliga, uppsåtliga och i vissa fall till och med tortyrliknande fall som lett till fängelse men dessa fall är ganska ovanliga. Det finns rättsfall där man dömt till fängelse för djurplågeri, men oftast har det krävts att en uppenbar likgiltighet inför att eftersätta intresset av att motverka lidande hos djuren.
Mörkertalet gällande det verkliga antalet djur som faller offer för brott är mycket stort. Djuret som utsätts för något brott har inga typiska rättigheter. Rättsordningen för djuren medför rättsligt skydd av annat slag och rubriceras som djurplågeri.
Det har länge funnits kritik mot att straffen för djurplågeri är för milda. En fråga i lagstiftningen är om man ska skärpa straffen genom att exempelvis införa grovt djurplågeri med en strängare straffskala än brott av normalgraden.
Vem har tillsyn?
I Sverige är det länsstyrelsen som har tillsyn över djuren. Man utför djurskyddskontroller så att djuren ska ha det bra. Vid misstanke om vanskötsel gör länsstyrelsen en utredning och det kan bli en polisanmälan. Djurskyddet i Sverige har kommit en bra bit på vägen, men som sagt är det inga omfattande och stränga straff som i regel utdöms oftast mot den som begått brottet djurplågeri då det inte ses som ett artbrott. Detta kan vara mycket upprörande när milda straff rapporteras om i media. Kanske är det så att straffen för djurplågeri nog bör skärpas och kontrollernas intensifieras.
Skärpta straff
Den 18 juni 2021 lämnade regeringen över en lagrådsremiss om skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem vid brott mot djur. I lagrådsremissen föreslår regeringen att det ska införas ett nytt grovt djurplågeribrott, i brottsbalken för de allvarligaste fallen av brott mot djur där straffskalan föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Djurskyddskontrollmyndigheterna föreslås besluta om sanktionsavgifter i vissa fall, för att även mindre allvarliga överträdelser ska mötas av en snabb och kännbar reaktion. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2022.
// Nuhi Kalici