Familjerätt
Äktenskapsskillnad är ett annat ord för skilsmässa. Om Ni är gifta och vill att ert äktenskap upphör, ska Ni vända er till tingsrätten i det län där ni är folkbokförda och begära att tingsrätten skiljer er igenom dom. Om Ni är överens om att skiljas lämnar ni en gemensam ansökan till tingsrätten (på en blankett som finns tillgänglig på www.domstol.se). Om Ni däremot inte är överens kan den make som vill skiljas på egenhand skicka en ansökan om stämning av äktenskapsskillnad till tingsrätten (genom en annan blankett som också finns tillgänglig på www.domstol.se).
Att ansöka om äktenskapsskillnad är egentligen okomplicerat, men det är många andra saker runt omkring äktenskapsskillnad som kan vara desto mer komplexa. Bland de saker som man behöver tänka på är frågan om betänketid, barns boende och bodelning. I de flesta fall behöver man hjälp av jurist eller advokat för att lösa dessa praktiska frågor. Vi på Centrumadvokaterna kan hjälpa dig med att lösa dessa frågor. Du kan läsa mer om dessa begrepp här. Här ligger vi länk till ordlista
Det finns många skillnader mellan att vara gift och att vara sambo, även om det inte nödvändigtvis är skillnader som man märker av i sin vardag. Visste Du till exempel att sambor inte har rätt att ärva efter varandra? Här kan du ladda ner mer information om de skillnader som finns.
Sambolagen, som är den lag som styr samboförhållanden i fråga om bodelningar m.m., stadgar att en bodelning för sambor som separerar ska omfatta endast den gemensamma bostaden och bohaget. Det betyder att Du inte har någon rätt till bil, båt, sommarstuga m.m. för det fall att Du och Din sambo gör slut. Det kan också betyda att Din sambo har rätt till hälften av värdet av er gemensamma bostad – även om det är Du som köpt den för egna pengar, och sambon inte bidragit med en krona!
För att undvika sådana här konflikter är det viktigt att förebygga att konflikten uppstår. Sambor kan göra detta genom att upprätta ett samboavtal. Samboavtalet är, precis som ett äktenskapsförord, en överenskommelse som Ni upprättar ifall att det i framtiden tar slut mellan Er. I samboavtalet kan man exempelvis bestämma att det inte ska göras en bodelning vid händelse av en separation, så att all egendom är enskild och inte samboegendom. Det är klokt att katastroftänka – att i förebyggande syfte skydda det som är Ditt, innan Ni börjar bråka. Vi på Centrumadvokaterna hjälper Dig gärna med att upprätta ett samboavtal och övrig juridisk rådgivning gällande sambor. Om Du vill veta mer kan Du klicka här för att läsa ett inlägg av biträdande jurist Alexandra Nekrassova som innehåller mycket nyttig information.
När man inte längre kan leva ihop då ska man dela upp de saker som finns i boet. Detta är inte helt lätt och dessutom är det olika regler för gifta respektive sambor.
Gifta
Som gifta delar man som huvudregel lika på allt som finns i boet med undantag för det som någon av parterna har fått som arv eller gåva med villkor om enskild egendom, eller den egendom som omfattas av parternas eget avtal om äktenskapsförord.
Vad är ett äktenskapsförord och varför behöver man upprätta ett sådant kan du läsa här.
Här kan du veta mer om fördelning av skulderna i samband med bodelning.
Du kan också läsa mer om hur man beräknar nettovärdet på fastigheten i samband med bodelning.
Sambor
Som sambor delar man endast gemensamt införskaffad bostad och gemensamt införskaffat bohag och detta gäller oavsett vem som betalt för detta. Dock kan det vara så att det finns annan egendom som parterna köpt tillsammans t.ex. en bil, och då kan det vara så att denna egendom innehas med samäganderätt mellan parterna. För att undvika att hamna i en situation där man bråkar om vem som ska ha varenda sak i det gemensamma hemmet när man har gjort slut, rekommenderas sambor att upprätta ett så kallat samboavtal. Varför ska sambon upprätt ett samboavtal kan du läsa här.
Reglerna runt bodelning är ganska komplicerade så det kan vara svårt att förutse utfallet av en fördelning enligt lagens regler.
Här kan du läsa om hur fördelning av lägenheten i samband med separation mellan samborna.
När två föräldrar inte längre vill leva tillsammans och bestämmer sig för att gå skilda vägar blir det ofta diskussioner om hur barnen skall bo. Man skall då utgå ifrån vad som är bäst för barnen när man skall besluta om vem som ska bestämma om barnen, var barnen skall bo och hur umgänget som barnen har med den andre föräldern skall se ut.
Vårdnad
Vårdnad om barn innebär egentligen inte så mycket mer än att den som har vårdnaden är den som fattar juridiska beslut runt barnen, t.ex. skolbyte, vaccination, eller om barnet skall ha ett pass. Vårdnaden om barn kan se ut på olika sätt efter en separation: den kan vara gemensam för båda föräldrarna, eller så kan den ena föräldern ha ensam vårdnad.
Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna gemensamt måste fatta beslut kring barnet. Båda föräldrarna måste då vara överens om beslut som fattas runt barnet. Till exempel krävs det skriftligt medgivande från båda vårdnadshavarna om barnet skall byta skola, eller folkbokföringsadress. Gemensam vårdnad innebär inte med automatik att boendet skall vara växelvis, dvs. att barnen skall bo varannan vecka hos föräldrarna, även om det så klart är möjligt att ha det på det sättet
Ensam vårdnad betyder att den förälder som har vårdnaden har ensamrätt till att bestämma om barnet. Detta betyder dock inte att barnet endast bor hos denna föräldern och inte träffar den andra föräldern. Ensam vårdnad kan bli aktuellt om föräldrarna inte alls kan komma överens om beslut kring barnet, om den ena föräldern har flyttat utomlands, eller om en av föräldrarna har ett missbruk eller annan sjukdom som gör att förälderns omdöme inte går att lita på och barnet löper risk att skadas om föräldern har del i vårdnaden.
Tidigare var det mycket svårt att få ensam vårdnad, men på senare tid har situationen ändrats något. Det är exempelvis svårare att bibehålla gemensam vårdnad om föräldrarna har stora samarbetssvårigheter, som går ut över barnet. Det skall i varje ärende om vårdnad om barn göras en riskbedömning för barnet – vad är bäst för barnet: att föräldrarna bestämmer gemensamt, eller att den ena föräldern gör det?
Man måste här skilja på den juridiska vårdnaden och den faktiska vårdnaden om barnen. Den juridiska vårdnaden handlar om vem som får bestämma vid större beslut såsom i vilken skola barnen skall börja, när man skall ansöka om pass, vilken läkarvård barnen skall ha, m.m. Den faktiska vårdnaden handlar om den vardagliga kontakten med de beslut som den innebär, såsom vilka kläder som skall köpas och vilken mat barnen skall äta. Att en förälder har ensam vårdnad innebär inte nödvändigtvis att den andre föräldern inte får köpa en viss maträtt till barnet när det är dags för umgänge.
Barns stadigvarande boende
Barnets stadigvarande boende syftar till den förälders hem, där barnet bor större delen av tiden. Det är ofta där barnet är folkbokfört och det är dit handlingar från t.ex. sjukvården skickas. Det stadigvarande boendet är i samspel med umgängesrätten som barnet har gentemot den förälder det inte bor med.
Till exempel innebär så kallat växelvis boende att barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna. Oftast bor barnet då varannan vecka hos respektive förälder, men det finns andra varianter också. Dock kan barnet ju endast vara folkbokfört på en adress. Därför behöver man ofta bestämma vilken förälder som skall vara boendeförälder, och vilken som skall vara umgängesförälder. I sådana här fall träffar båda föräldrarna barnet lika mycket, men barnet bor ”officiellt” hos den ena föräldern.
På så vis kan barnets stadigvarande boende spela mindre roll i processen. Om barnet däremot har sitt stadigvarande boende hos exempelvis mamma, och inte bor varannan vecka hos pappa, kan pappa bli skyldig att utge underhållsbidrag för barnets uppehälle hos mamman. Du kan läsa mer om underhållsbidrag uner fliken ”underhåll för barn” här till vänster.
Umgänge med barn
Den juridiska vårdnaden har, som sagt ovan, inget att göra med hur barnen skall träffa andra föräldern. Detta regleras via umgänget! Det är till exempel möjligt att ha ett mycket omfattande umgänge även om man inte har den juridiska vårdnaden om barnet.
Viktigt att komma ihåg här är att det inte är föräldern som har rätt till umgänge med sitt barn, utan tvärtom barnet som har rätt att träffa den föräldern som han eller hon inte bor med. Denna rättighet kommer av framförallt Barnkonventionen, som numera är svensk lag.
Oftast är det dock just umgänget som föräldrarna har svårast att vara överens om. Till exempel vill man kanske inte som pappa att mamman som arbetar 18-timmarspass skall ha barnen boende hos sig varannan vecka, eller av något annat skäl inte anser att den andre föräldern på egen hand har möjlighet att ta hand om barnen i den utsträckning som föräldern själv påstår. Man kan vara orolig för att barnen inte mår bra, eller rentav far illa, hos den andre föräldern och därför anser sig skyldig att begränsa umgänget så mycket som möjligt.
Det är skillnad på umgänge och umgänge, umgänget mellan ett barn och en förälder kan se ut på olika sätt. Det kan vara fysiskt umgänge i hemmet, eller att man träffas i ett par timmar varannan helg och hittar på saker ute bland allmänheten. Det kan vara umgänge via telefon eller Skype, och det kan även vara fråga om umgänge som övervakas av till exempel socialtjänsten, om det finns rädsla för att barnet far illa eller blir bortfört vid oövervakat umgänge.
Vilken typ av umgänge som ska vara mellan en förälder och ett barn varierar därmed i varje enskilt fall. Även här ska en riskbedömning göras, likt den som görs i fråga om vårdnad. Vi på Centrumadvokaterna anser att det är viktigt att Du är informerad om alla alternativ som finns för umgänge, boende och vårdnad.
Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn, oavsett om de bor tillsammans med barnet eller inte. Om barnet endast bor hos ena föräldern kan denna underhållsskyldighet fullgöras genom att den andra föräldern betalar underhållsbidrag. Underhållsbidraget ska användas till barnets boende, mat och fritidsintressen. Underhållsbidrag betalas till den förälder som barnet bor med fram till att barnet fyller 18 år, därefter betalas det direkt till den unge, förutsatt att denne studerar heltid på grundskole- eller gymnasienivå. Underhållsbidraget ska betalas ut tills den unge fyller 21 år, alternativt tills denne fyllt 18 år om kravet på skolgång inte är uppfyllt.
Vilket belopp som ska betalas beror på vilka behov barnet har och föräldrarnas ekonomi. Föräldrarna kan tillsammans bestämma vilket belopp som underhållsbidraget ska ligga på genom avtal. Om föräldrarna inte kan komma överens om detta kan underhållsbidragets storlek fastställas av domstol.
Det finns omständigheter som kan påverka underhållsbidragets storlek. Exempelvis kan avräkning ske om barnet övernattat hos den förälder som inte är boendeförälder. Om den förälder som ska betala underhållsbidrag har en i jämförelse med boendeföräldern god ekonomi kan denne få betala ett så kallat standardtillägg. Detta kan bli aktuellt om någon av föräldrarna har god ekonomi. Barnet bör i dessa fall även få del av denna standard. Om det är boendeföräldern som lever under goda förhållanden kommer denna standard automatiskt barnet tillgodo. Om det är den andra föräldern som har det gott ställt eller en förmögenhet av större värde kan ett standardtillägg diskuteras. Ett standardtillägg är ett bidrag som går utöver den förra beräkningen. Ett sådant bidrag behöver inte betalas kontant, utan den bidragsskyldige kan exempelvis betala för barnets lägervistelser, utlandsresor, hobbyverksamhet eller liknande
Om den andra föräldern inte kan betala underhållsbidrag av någon anledning kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.
Du kan läsa här om hur beräkning av underhållsbidraget sker.
Här kan Du ladda ned en broschyr om vad som gäller kring underhåll för barn.
Rättsskydd
Rättsskydd är ett skydd som ges via hem-, villa- och andra typer av försäkringar. Rättskyddet innebär att din försäkring kan betala en del av dina kostnader för en jurist eller advokat.
Det finns många olika typer av försäkringar med olika typer av villkor för rättskyddet. Generellt kan dock sägas att för att rättskyddet ska bli aktuellt måste du som regel haft en hemförsäkring i en sammanhängande period om två år.
Rättskyddet omfattar tvistemål som kan prövas tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen. Tvister som prövas av hyresnämnden, kronofogden eller förvaltningsdomstolar omfattas inte.
Vanliga tvister som omfattas av rättskydd är tvister om fel i fastighet, arv och vårdnad, boende och umgänge med barn. Gällande tvister om barn brukar det dock finnas en regel som anger att separationen mellan föräldrarna måste ligga något år bak i tiden när tvisten prövas.
Förutom att rättskyddet ersätter större delen av dina kostnader för anlitande av ombud kan du dessutom få stöd att betala motpartens ombudskostnader om du skulle förlora målet.
Om du inte har rätt till rättsskydd kan det finnas möjlighet att ansöka om rättshjälp.
Rättshjälp
När man ansöker om rättshjälp undersöker man om det finns möjlighet att få ekonomisk hjälp från staten för kostnader i samband med sin tvist. Om du har rätt till rättskydd har du som regel inte rätt till rättshjälp.
Man kan bara få rättshjälp i egenskap av privatperson. Rättshjälpen gäller alltså inte för företag eller föreningar. Dock kan dödsbon i vissa fall få rättshjälp.
För rättshjälpen finns det också ett antal krav där man bland annat inte får ha ett ekonomiskt underlag om mer än 260 000 kronor per år.
Man beräknar det ekonomiska underlaget genom att addera summan av din förmögenhet och dina tillgångar minus försörjningsbörda och skulder. Innan man kan söka om rättshjälp ska man betalat och haft en timmes juridisk rådgivning i ärendet.
Typer av ärenden där du kan få rättshjälp i är till exempel familjerättsliga ärenden som vårdnad, boende och umgänge med barn, fastighetsköp och hästaffär m.m.
Du kan däremot inte få rättshjälp för ärenden som till exempel testamente, bouppteckning, äktenskapsförord, gåvohandling eller ansökan om lagfart eller inteckning av en fastighet testamente.
Vi hjälper dig gärna med att ansöka om rättsskydd/rättshjälp i ditt ärende hos oss!
Vanliga frågor:
Kommunen är skyldig att erbjuda alla föräldrar samarbetssamtal om de inte kan enas om hur vårdnaden om barnen skall vara och var barnen skall bo samt hur umgänget ska se ut. Hos de flesta kommuner kallas detta Familjerätten, och är ofta en del av socialförvaltningen. Familjerättens tjänster kostar ingenting, och den familjerättssekreterare Ni får prata med är neutral. Familjerätten är ett bra sätt att försöka komma överens genom en tredje part som kan se konflikten från ett annat perspektiv än föräldrarna, som oftast är upprörda och ledsna över separationen och ibland kan ha svårt att se klart. Familjerätten kan då medla mellan föräldrarna och försöka hitta en lösning på konflikten som båda parter är nöjda med. Om föräldrarna kan enas under dessa samarbetssamtal skrivs ett avtal över överenskommelsen. Avtalet får då samma giltighet som en dom i tingsrätten.
Om samtalen hos Familjerätten inte leder någonstans, eller det är alldeles uppenbart att man inte kommer kunna komma överens, kan man väcka talan mot den andra parten i tingsrätten, dvs. genom en stämning. Då ber man rätten att göra en bedömning av situationen och vilken utgång som är den bästa för barnet. Vi rekommenderar alltid att Du som funderar på att stämma den andre föräldern kommer till oss på Centrumadvokaterna för en konsultation, då det är lätt att hamna vilse i den omfattande juridiken som styr en process i tingsrätten.
Inför en stämning behöver man ha klart för sig vad det är man vill uppnå med stämningen. Det finns mycket att ta ställning till. Om föräldrarna skall ha gemensam vårdnad om barnen, kräver detta att föräldrarna kan samarbeta, i vart fall i viktigare frågor som rör barnen. I många fall är det svårt att komma överens efter en separation, varför det är viktigt att fundera på om Era konflikter är så pass allvarliga att man kan förutsätta att det kommer bli bråk om det mesta som rör barnen i framtiden, eller om Ni kan komma bättre överens framöver, när konflikten har lagt sig.
Föräldrarna måste dessutom kunna lämna information till varandra om saker som rör barnen. Skall man dessutom ha ett växelvis boende, dvs. att barnen bor varannan vecka hos respektive förälder, ställs ännu högre krav på föräldrarnas förmåga att samarbeta och det krävs dessutom att föräldrarna inte är bosatta allt för långt ifrån varandra. Vid växelvis boende utgår inget underhållsbidrag så föräldrarna måste också kunna samarbeta gällande det ekonomiska.
Detta, och mycket annat, behöver man veta innan man vänder sig till tingsrätten. Vi på Centrumadvokaterna kan hjälpa Dig dels med att skriva ett vårdnads-, boende- och umgängesavtal om Ni är ense, dels med processen i rätten om Ni inte kan enas. I dessa frågor kan man nästan alltid erhålla hjälp med kostnaden via rättshjälp eller rättsskydd. Vi kan också hjälpa Er med beräkning av underhållsbidragets storlek.
Det är som regel inte möjligt att göra en kostnadsuppskattning utan att ha haft ett personligt möte med Er. Kontakta oss för ytterligare konsultation.
Vi kan även hjälpa Er att ansöka om rättsskydd och rättshjälp! Du kan läsa mer om rättshjälp och rättsskydd här.
Här kan Du ladda ned en broschyr om hur processen går till i ett vårdnadsmål i tingsrätten.
